Till minne av mamma!

Sitter & tittar på nyhetsmorgon på TV4, där programledaren intervjuar en kvinna (Karin) som den 21 Juni 2012 fick reda på att hon har bröstcancer.
Hon får frågan vad som har varit svårt med omgivningens reaktioner, framförallt folk hon möter som hon inte känner (men även vänner), när dem frågar hur hon mår, så känner hon att hon skulle vilja säga att det är förjävligt, men gör hon det kommer kommentaren; -
Det är viktigt att du tänka positivt! 
 
Vilket känns som ett slag för henne, vadå får man inte känna efter & bryta ihop, grina etc.
Jo absolut får man det, men den kommentaren är så typisk att folk tar till när dem känner sig obekväma & inte vet vad dem ska säga annars. 
 
Men vem är du, jag, någon att tala om för en annan människa vad man ska göra, känna & tänka i sådana lägen?
 
Jag har använt den själv, men ska sluta med det, alla vet väll redan att det blir lite bättre om man tänker positivt, jag är en av dem mest positiva människor jag känner :P
 
Men exakt som Karin beskriver så var det när mamma var sjuk i cancer, framförallt sista gången när hon fick obotlig skelettcancer, var extremt många som sa till mig efter att man berättat hur man mådde & gråtit en skvätt att:
-Det är viktigt att ni tänker positivt!!
 
Har faktiskt inte riktigt reflekterat över hur det kändes då, när någon sa så, men när jag tänkte efter så gjorde inte det saken bättre, där står man & har ärligt talat om hur man mår för att sekunden senare få det överslätat av den kommentaren.
Självklart menade personen i fråga inte att det skulle kännas så för mig, utan handlar bara om att det är så man säger.
Själv tog jag bara emot meningen för jag vill ju inte besvära någon annan, vilket jag precis gjorde med mina må dåligt känslor, så jag sa bara - Ja absolut försöker vi tänka positivt!
När det ende jag egentligen bara undrade var när skulle mamma dö, hur jävla enkelt är det då att tänka positivt??
Det kanske inte är så bra där & då, men dagen efter kanske man mår bättre, känner sig mer positiv.
 
Jag älskar att gråta, tycker att det är förlösande, uttömmande & härligt, för att sedan kunna skaka av sig & bli glad igen, det om nått blir man positiv av, man ska inte hålla allt inom sig!!
 
Konstigt hur vi människor fungerar, hur vi hanterar känslor & jobbiga händelser, släpp fasaden & grina mera!
Va inte rädd för att fråga någon hur hon/han mår på riktigt!
 
Eftersom October är bröstcancermånaden så har jag startat en insamling till minne av mamma på Cancerfondens hemsida, alla pengar går oavkortat till Cancerfonden.
 
Gå in på denna sida Till minne av Monica Svalborg så kommer du direkt till insamlingen!
Du skänker där minst 50 kr vilket motsvarar typ en öl eller 2 kaffe latte!
 
Tusen tack för ditt bidrag!
 
P.S. Glöm inte bort det fina rosabandet som går att köpa i diversebutiker, jag köpte mitt på ICA D.S
 
 
 
Kram/M.Jo